ARBETSBESKRIVNING
BADRUM
|
....
|
I badrum eller andra utrymmen som utsätts för direkt
vatten eller mycket hög luftfuktighet måste man
vara extra noga med grundning och underarbeten för att
behandlingen skall hålla.
Eftersom vatten och fukt matterar linoljefärgen bör
ytor i direkt anslutning till t.ex. dusch och badkar vara
kaklade.
Det finns - när detta skrivs - ännu inget linoljefärgssystem
som är testat för våtrumsgodkännande,
men det har fungerar utmärkt i nästan 100 år,
och gör så även idag om man bara är noggrann
med att följa nedanstående arbetsbeskrivning -
både vad gäller antal behandlingar och torktid.
Det största problemet med våtutrymmen idag är
att ventilationen är för dålig så
att fukten i rummet inte kan transporteras bort. De flesta
problem med fuktskador i våtrum (förutom rena
konstruktionsfel) skulle inte ha inträffat om man monterat
en elektrisk ventil med fläkt som transporterat bort
fukten.
Putsade tak och väggar
Har man god ventilation går det utmärkt att
måla putsade tak och väggar med en diffusionsöppen
emulsionsfärg.
Se tidigare beskrivning "PUTSAD YTOR - EMULSIONSFÄRG"
Även linoljefärgsmålning fungerar utmärkt.
Jag rekommenderar dock att man stöpplar den färdiga
ytan för bästa estetiska slutresultat.
Se tidigare beskrivning "PUTSADE YTOR - LINOLJEFÄRG"
Gipsskivor
Den vanligaste konstruktionen idag i nyproduktion är
en gipsskiva på träregel som spärrgrundas
och täcks med en vattentät plastväv där
kanterna löds ihop med värme för att det
skall bli helt tätt.
Både spärrgrunden och de våtrumsfärger
som används är miljöbelastande. Vill man
istället använda linoljefärg går det
bra om man följer anvisningarna nedan.
Förarbete
För att uppnå ett så jämnt underlag
som möjligt bör man vara noga med att spackla
alla skarvar samt spik-/skruvhål så noga som
möjligt. Minst 2 gånger med slipning emellan
och ilägg av uppblött perforerad pappersremsa
i första spackellagret i skarven.
Eftersom det kan vara svårt att idag hitta en perforerad
pappersremsa kan man istället använda en pappersremsa
som klistras mot spacklet. Försök dock inte att
limma fast remsan innan spacklet torkat eftersom risken
finns att remsan släpper.
Använd inte självhäftande glasfiberremsor
eftersom dessa är elastiska och när gipsskivorna
rör sig kommer spackel/färg att spricka. När
spacklet torkat minst 1 dygn grundas hela ytan med stoppgrund.
Stoppgrunden skall torka minst 2-3 dagar innan nästa
skikt påförs.
Spackling
Hela ytan bredspacklas med oljespackel två gånger
med minst 1 dygns tork och avslipning med sandpapper. Borsta
ytan slät innan spacklet börjat sätta sig
med en tät handborste. Vill man ha en extra slät
yta glättas spacklet med en (Fransk) stålspackel
efter 5-10 minuter.
Efter andra spacklingen skall spacklet torka minst 2-3
dygn.
Spackelytan slipas av (om den inte stålglättats!)
med fint sandpapper så den blir så jämn
som möjligt. Efter slipning städas dammet noggrant
bort.
Målning
Hela väggen stryks en gång med slipstrykningsfärg
som noga slätas en gång tvärs och en gång
i längdled. När slipstrykningsfärgen torkat
minst 1-2 dygn kontrolleras att inga mattinsugningar syns
i den slipstrukna ytan. Hittar man någon sådan
måste den fläckbättras innan färdigstrykning.
Efter att fläckbättringen fått torka färdigstryks
hela väggen med färdigstrykningsfärg.
Beroende på vilket utseende man önskar på
den färdigmålade väggen, slätas eller
ströplas färdigfärgen.
Tänk på att inte använda rent vit linoljefärg
i mörka utrymmen eftersom den gärna vill mörkergulna.
Bryt färgen i minst NCS-kulör motsvarande 1502-Y.
|