Hagabadet
Artikeln är hämtad från GP
Publicerad: 2001-03-22


Före detta Renströmska Bad- och Tvättanstalten ligger i utkanten av Haga med entréer mot både Södra Allégatan och Haga Östergata. Den första bad- och tvättanstalten för arbetarklassen hade öppnats 1842 i England. I Göteborg fanns ett stort behov av en badanstalt och sedan köpmannen Sven Renström 1859 gjort sin stora donation, som bland annat skulle användas till "välgörenhetsinrättningar" och "kostsammare anstalter för befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården", beslöt stadsfullmäktige att bygga Renströmska i Haga. Exteriören är en märklig sammanställning av monumentala symmetriska huvudbyggnader och en oregelbunden mellandel. Förslag och ritningar utarbetades i samråd mellan byggmästaren Philip Jacob Rapp, professor Carl Curman och arkitekten Gustav Dahl. Som läkare, balneolog (balneum = bad och logos = lära) och professor vid Konstakademin var Carl Curman Sveriges ledande expert på badområdet och påverkade såväl innehåll som organisation.
År 1876 öppnades anläggningen för allmänheten. Den betraktades som en av stadens främsta sevärdheter och ansågs vara det förnämsta badhuset i Norden. Anläggningen bestod av tre delar; första klass mot södra Allégatan, andra klass mot Haga Östergata och en mellandel med bland annat stora simhallen. Redan på 1930-talet hade badet blivit trångt och omodernt, men först 1953-56 byggdes det nya Valhallabadet och Renströmska stängdes. Därefter blev det småindustri och föreningsverksamhet i byggnaden.
Åren 1995-97 restaurerades exteriören och delar av interiören. Av okänd anledning byttes namnet till Hagabadet.

Manne Ekman